Om du någon gång har tittat noga på en diskmaskinstablett eller en limflaska har du sett en kod på 16 tecken som börjar med ”UFI:” på etiketten. Många varumärkesägare undrar då om en UFI-kod krävs även på kosmetika. Färdiga kosmetiska produkter behöver varken UFI-kod eller anmälan till giftinformationscentralen, eftersom de är undantagna från EU:s CLP-förordning; giftinformationscentralerna får uppgifter om kosmetika via CPNP. Regeln kan ändå träffa ett kosmetikavarumärke så fort det säljer farliga produkter som inte är kosmetika. Den här guiden förklarar var gränsen går.
Innehåll
- Det korta svaret
- Vad är en UFI-kod?
- Vad är en anmälan till giftinformationscentralen?
- Varför färdig kosmetika är undantagen
- Hur giftinformationscentralerna får kosmetikauppgifter i stället
- Där ett kosmetikavarumärke ändå möter UFI-regeln
- Råvaror: UFI på leverantörens säkerhetsdatablad
- Så får du en UFI om din produkt behöver en
- Vanliga misstag
- Var säkerhetsdatabladet och CPSR passar in
- Vanliga frågor
- Viktigaste punkterna
Det korta svaret
En UFI (Unique Formula Identifier, unik formelidentifierare) och en anmälan till giftinformationscentralen (PCN) är skyldigheter enligt artikel 45 och bilaga VIII i CLP-förordningen (EG) nr 1272/2008. CLP gäller inte kosmetiska produkter i färdigt skick avsedda för slutanvändaren. Dina krämer, schampon, läppstift och parfymer anmäls i anmälningsportalen för kosmetiska produkter (CPNP) enligt kosmetikaförordningen (EG) nr 1223/2009, och ingen UFI hör hemma på deras etikett. Om du också säljer farliga blandningar som inte är kosmetika, till exempel rumsspray, doftpinnevätskor eller biocida handgeler, kan de produkterna behöva en UFI och en anmälan.
Vad är en UFI-kod?
En UFI är en alfanumerisk kod på 16 tecken som kopplar en produkt på marknaden till de sammansättningsuppgifter som leverantören har lämnat in för giftinformationscentralerna. Den skapas med ECHA:s kostnadsfria UFI-generator utifrån företagets momsregistreringsnummer och ett formuleringsnummer som företaget väljer. På etiketten trycks den med prefixet ”UFI:”, oftast nära den övriga farainformationen.
När någon ringer en giftinformationscentral för att ett barn har svalt en produkt frågar operatören efter UFI. Med den kan operatören på några sekunder hitta den exakta blandningen, dess farliga beståndsdelar och deras koncentrationer, i stället för att gissa utifrån varumärkesnamnet.
Läs också Vad kostar en CPSR 2026? Prisfaktorerna förklarade
Vad är en anmälan till giftinformationscentralen?
Bilaga VIII till CLP, som infördes genom förordning (EU) 2017/542, harmoniserade den information som företag måste lämna till de organ som varje EU-land utser för akut hälsoberedskap. Den gäller importörer och nedströmsanvändare, inklusive formulerare och återförsäljare under eget varumärke, som släpper ut blandningar på marknaden som är klassificerade för hälsofaror eller fysikaliska faror. Anmälan innehåller produktidentifierare, UFI, klassificering och märkning, toxikologisk information, sammansättning och en produktkategori från det europeiska produktkategoriseringssystemet (EuPCS).
Skyldigheterna infördes stegvis efter användningsområde: blandningar för konsument- och yrkesmässig användning från och med den 1 januari 2021 och blandningar för industriell användning från och med den 1 januari 2024. Blandningar som redan anmälts enligt äldre nationella system hade en övergångsperiod fram till den 1 januari 2025. I dag förväntas varje farlig blandning som omfattas vara anmäld i det harmoniserade formatet, i de flesta länder via ECHA:s inlämningsportal.
Varför färdig kosmetika är undantagen
Artikel 1.5 i CLP anger att förordningen inte gäller vissa produkter i färdigt skick som är avsedda för slutanvändaren, och kosmetiska produkter är en av dem, vid sidan av läkemedel, medicintekniska produkter och livsmedel. Eftersom bilaga VIII är en del av CLP bortfaller skyldigheterna kring UFI och anmälan även för färdig kosmetika. Samma logik förklarar varför en färdig kosmetisk produkt inte behöver någon CLP-faroetikett och inget REACH-säkerhetsdatablad: kosmetika har ett eget regelverk, byggt kring säkerhetsbedömningen, produktinformationsfilen (PIF) och CPNP.
Hur giftinformationscentralerna får kosmetikauppgifter i stället
Innan en kosmetisk produkt släpps ut på EU-marknaden anmäler den ansvariga personen den i CPNP (artikel 13 i kosmetikaförordningen). En del av den anmälan är ramformuleringen, som beskriver produkttypen och intervallen för de viktigaste ingrediensgrupperna. Europeiska kommissionen gör denna information tillgänglig för giftinformationscentraler och liknande organ, så att de kan ge medicinsk rådgivning efter en oavsiktlig exponering utan någon UFI. Därför behöver en kosmetisk produkt inte anmälas två gånger.
Läs också Vad är en CPSR? Säkerhetsrapport för kosmetiska produkter förklarad
Där ett kosmetikavarumärke ändå möter UFI-regeln
Många skönhets- och wellnessvarumärken säljer mer än kosmetika. Det som räknas är produktens avsedda användning och presentation, inte vilken hylla den står på. Produkter som ofta omfattas av CLP i stället för kosmetikaförordningen är bland annat:
- Doftprodukter för hemmet: doftpinnevätskor, rums- och textilsprayer samt doftvax. Doftallergener och lösningsmedel leder ofta till en klassificering, till exempel som hudsensibiliserande eller brandfarlig vätska.
- Handdesinfektionsmedel med biocidanspråk: de är biocidprodukter, inte kosmetika, och alkoholbaserade geler klassificeras oftast som brandfarliga.
- Blandningar av eteriska oljor som säljs för diffusorer: om de inte presenteras för applicering på kroppen är de kemiska blandningar, och de flesta eteriska oljor har farliga klassificeringar.
- Rengörings- eller desinfektionsprodukter för salonger eller behandlingsrum som du säljer under ditt varumärke.
Om en sådan blandning är klassificerad för en hälsofara eller fysikalisk fara behöver den en CLP-etikett, ett säkerhetsdatablad för företagskunder, en UFI på etiketten och en anmälan till giftinformationscentralen för varje EU-land där den säljs. Blandningar som bara är klassificerade för miljöfaror omfattas inte av anmälningsplikten.
Råvaror: UFI på leverantörens säkerhetsdatablad
Du kommer ofta att se UFI på pappren för dina råvaror. Parfymkompositioner, konserveringsblandningar och vissa aktiva koncentrat är farliga blandningar, så deras leverantörer anmäler dem och kan ange UFI i avsnitt 1.1 i säkerhetsdatabladet, ett fält som lades till i SDB-formatet genom förordning (EU) 2020/878. Den UFI:n tillhör leverantörens blandning. När du använder parfymkompositionen i en lotion är den färdiga lotionen kosmetika och ärver inte UFI, så kopiera den inte till din etikett.
Behåll ändå dessa säkerhetsdatablad. Din säkerhetsbedömare använder sammansättningen samt fare- och toxikologiuppgifterna i dem när CPSR skrivs, och de hör hemma i din produktinformationsfil.
Så får du en UFI om din produkt behöver en
- Bekräfta klassificeringen. Klassificera blandningen enligt CLP; avsnitt 2 i dess säkerhetsdatablad visar resultatet.
- Skapa UFI. Använd ECHA:s UFI-generator med ditt momsregistreringsnummer och ett formuleringsnummer. Produkter med identisk sammansättning kan dela en UFI.
- Förbered anmälan. Samla identifierare, klassificering, märkningselement, toxikologi och full sammansättning, och välj EuPCS-kategori.
- Lämna in den. Använd ECHA:s inlämningsportal, eller det nationella systemet där ett land fortfarande använder ett, och välj varje marknad där du säljer.
- Tryck UFI. Lägg till den på etiketten med prefixet ”UFI:” och uppdatera anmälan varje gång sammansättningen eller etiketten ändras.
Läs också SDS eller CPSR: vilket behöver du?
Vanliga misstag
- Att trycka en UFI på kosmetika ”för säkerhets skull”. Det krävs inte, och en kod utan motsvarande anmälan kan förvirra giftinformationscentralerna.
- Att behandla en rumsspray som kosmetika. En produkt som sprayas i luften appliceras inte på kroppen; den är en CLP-blandning.
- Att glömma ändringar. Om sammansättningen i en anmäld blandning ändras utöver toleranserna i bilaga VIII måste anmälan uppdateras och det behövs normalt en ny UFI.
Var säkerhetsdatabladet och CPSR passar in
Tänk dig två parallella vägar. Kosmetika följer kosmetikaförordningen: en CPSR undertecknad av en kvalificerad säkerhetsbedömare, underlag som stabilitets– och mikrobiologiska resultat, PIF och CPNP-anmälan. Farliga kemiska produkter följer CLP och REACH: klassificering, etikett, UFI, anmälan till giftinformationscentralen och ett säkerhetsdatablad med 16 avsnitt. Ett varumärke som säljer båda behöver båda uppsättningarna dokument, och att veta vilken produkt som hör hemma var sparar tid och undviker fel på etiketten.
Vanliga frågor
Behöver jag en UFI för att sälja min kosmetika i flera EU-länder?
Nej. En CPNP-anmälan täcker hela EU-marknaden för en kosmetisk produkt, och inget land kräver någon UFI på den.
Kan jag frivilligt lägga till en UFI på min kosmetiska produkt?
Det ger ingen fördel. En kosmetisk produkt anmäls inte via PCN-systemet, så koden skulle inte leda en giftinformationscentral till dina uppgifter.
Behöver min parfymolja en UFI?
Om den säljs som kosmetika för applicering på huden, nej. Om samma olja säljs för en diffusor eller doftlampa är den en kemisk blandning och behöver en UFI när den är klassificerad för hälsofaror eller fysikaliska faror.
Viktigaste punkterna
- Färdig kosmetika ligger utanför CLP, så den behöver varken UFI eller anmälan till giftinformationscentralen.
- Giftinformationscentralerna får kosmetikauppgifter via ramformuleringen i CPNP.
- Doftprodukter för hemmet, biocida handgeler och diffusoroljor är ofta farliga blandningar som behöver en UFI.
- En UFI på en leverantörs säkerhetsdatablad tillhör den råvaran, inte din färdiga kosmetiska produkt.